Art in nature

...eller konst i naturen. I helgen som var åkte jag med barnen till ett ställe som hör till Waterberg och som ligger 2-3 timmars bilfärd norr om Pretoria. Ni som följt vår blogg kanske kommer ihåg att vi var i Lapalala för en tid sedan. Inte långt därifrån finns en liten stad som heter Vaalwater och där tillbringade vi lördagen och söndagen tillsammans med en kollega till Miriam som snart ska flytta hem till Sverige. På lördagen följde vi med när sabelantiloperna och nyalorna blev utfordrade med extra näring. Djur som inte strövar helt fritt som i de stora nationalparkerna måste utfordras med extra näring. På lördagkvällen hjälpes vi åt att grilla upp en Impalaantilop som kollegan haft i sin frys, det var en riktig festmåltid. Söndag morgon vaknade jag redan kl. 05.15 av att det var så varmt i rummet. Det var svårt att somna om. Klockan 8 var dock alla uppe och vi gjorde en bushwalk. Meningen var att vi skulle försöka se lite antiloper och zebror men med 5 glada barn var det svårt att kunna "smyga" sig på dem. Vi fick se andra saker i naturen som tusenfotingar, Dyngbaggar på 5-7 cm och massor av spår efter antiloper, zebror, myror, cervaler och Sjakaler. Även de små tecknena i naturen kan skapa och forma de mest fascinerande mönster.

I kväll blev det pappas pankisar, en alltid lika bra muta när mamma är borta. Hoppas att kycklingsalladen i morgon passar lika bra...

Fotspår efter en Sjakal

Mönster skapat av en tusenfoting på flykt

Lodgen där vi bodde. Grästak som insekterna gillade. Trots rejäl sprayning med diverse outsagda medel kom en stor rackarns spindel på 5 cm krypande på golvet strax innan jag skulle släcka...nep...

/Stefan

Svenskt höstrusk

Strax före lunchtid idag landade jag på Arlanda. Jag såg inte landningsbanan förrän vi hade landat, eftersom det var så disigt... Välkommen till Novembersverige! Jag tror inte att det blev riktigt ljust på hela dagen. Det var dock inte lika kallt som jag trodde att det skulle vara.

På vägen mellan biluthyrningen och hotellet stannade jag på IKEA Barkarby. Jag hade totalt glömt bort hur mycket folk det kan vara på IKEA en regnig söndag i november. Jag tog en liten snabbtur genom varuhuset och plockade sedan på mig lite ljus, servetter och presentpapper.

Efter en snabb dusch på hotellet, tog jag T-banan in till stan. Jag hann handla en Nespressomaskin och lite julklappar till barnen. Ikväll var jag hemma hos Markus (min bror) och Emma och deras barn. Min andra bror, Christian, var också där och det var jätteroligt att träffas igen. Markus och Emma kommer snart och hälsar på oss, men Christian kommer jag inte att träffa på ett tag.

Nu börjar jag blir rejält trött, så det blir skönt att strax krypa ner under täcket, läsa en svensk tidning och sova. ...
Miriam

34 och 28

34 grader i luften och 28 grader i poolen. Nu börjar det bli riktigt behagligt på gränsen till varmt. I natt hade vio svårt att sova. De varma dagarna drar till sig nya åskväder och i går kväll hade vi åter en fantastisk himmel med blixtar som klart matchade en nyårsaftons kväll på Västerbron i Stockholm. För första gången på mycket länge kändes det ok att ligga och slappa vid poolen. Det är lätt att tro att bara för att man har pool är det där man håller till. Faktiskt så är det så att man tar den för givet och det blir inte lika hetsigt att man måste bada. I familjen är det nog så att Ivar är den som är mest på (eller i) och vill bada. Kul är att både Axel och Noah har börjat simma kors och tvärs över pollen med sina simpuffar.

I kväll kommer jag och barnen att åka 25 mil norr om Pretoria för att tillbringa natten vid en lodge och ha en liten avskedshelg tillsammans med en kollega till Miriam som flyttar hem. Det har utlovats grillning av Impala-antilop igen, vilket jag ser fram emot. Några deltagare åkte ut i går och enligt ryktet ska de ha inlett helgen med att äta surströmming... Tyvärr kommer inte Miriam med eftersom hon i kväll åker till mörker och kyla. I morgonbitti landar hon i Stockholm för ett par dagars arbete varefter hon åker hem på onsdag kväll. En kort visit men med möjlighet att ladda upp med mer svensk mat för högtidliga stunder. Nu börjar grännaknäcket som familjen Granath hade med sig att ta slut...en månad med njutning går mot sitt slut.
/Stefan

Street smart

Street smart är ett begrepp som vi har fått intutat i oss. Att vara street smart handlar för oss egentligen om att inte vara rädda för att gå ut men att man håller uppsikt och har lite koll på omgivningen samt att man undviker att försätta sig i olika situtationer. Jag har tidigare skrivit om de många olika försäljarna som står vid signalljusen i trafiken och som försöker med alla sorters knep sälja allt mellan himmel och jord. Idag var det en kille som ställde sig utanför mitt bilfönster och började vifta mot mitt högra framdäck (som om det var något fel med däcket), allt för att jag skulle öppna fönstret och sedan köpa hans ryggsäckar föreställande Svampbob fyrkant... Saken hör till den att jag hade ett antal barn i bilen, vilket han proffesionellt noterade. Om jag öppnade fönstret? ...not!

.

Idag landade svärmor och svärfar (Martha och Börje) på flygplatsen. I god tid som vanligt stod jag och Ivar utanför och tog emot dem i ankomsthallen stressade över att det varit fullt i parkeringshuset och att vi väntat 20 minuter på en man som lastade ur sin kvinna, barn och barnvagn för att sedan åka och lämna sin plats till oss. Efter ompackning av deras väskor hemma så bar det i väg för att hämta Tyra på skolan och sedan i väg till Pretoria och svenkundervisningen. Martha och Börje flyger till Kapstaden på lördag morgon. Under tiden som Tyra och Ivar hade svenska så tog vi andra lilla Pretoriaturen till Union Buildings. Helt klart är att våren är över och sommaren har gjort sitt intåg, vilket visade sig då nästan inga Jackarandaträd hade kvar sina lila blommor. Uppe vid Union Buildings finns ett antal bord som säljer afrikanska sovernirer. I stället för att shoppa vid något trafikljus med någon som man inte har koll på så kan man vara lite street smart och handla utanför parlamentsbyggnaden där det finns övervakningskameror, vilket gör det säkert och tryggt att plocka upp plånboken. Martha shoppade lite sovernirer och blev kompis med kvinnan som sålde. Tyvärr lyckades inte prutningan av vykort...

/Centurion Daily...

.

Sovernirshopping utanför Union Buildings

.

Den nöjda försäljerskan med det stora dollargrinet!

Länkar

Vi kommer att uppdatera bloggen med lite länkar framöver, dels på andra bloggar och dels med länkar till aktiviteter och ställen som vi besökt och vill rekommendera.

En given länk är till Seringa Lodge i White River (utanför Krugerparken), som vi redan hunnit besöka ett par gånger och som är ett riktigt toppenställe för den som vill besöka Krugerparken. Bra mat, snygga rum och bra safarari, vad mer kan man önska?

En annan länk är till "The Beautiful West", som är ett guesthouse i Somerset West utanför Kapstaden. Detta trevliga ställe ägs av ett svenskt par, som flyttat ner till Sydafrika. De äger även ett guesthouse i Stellenbosch,"The Beautiful South", som är väldigt populärt, även om jag inte besökt det själv. Jag bodde på "The Beautiful West" i måndags kväll när jag var i Kapstaden på jobbresa och jag kommer att bo där igen!

Många frågar var i Kapstaden de ska bo och det beror nog helt vad man vill ha ut av resan i första hand. Jag skulle nog inte i första hand välja att bo inne i stan, utan välja Kommitjie, Nordhoek eller någon av orterna i False Bay. Är man främst ute efter en kulinarisk upplevelse, ska man nog välja Stellenbosch, Franschoek eller Paarl.

Väder och vind

Att tycka det är kyligt när det är 20 grader och sätta på sig en tröja, eller att flyta bort vid 39 vilket är värst? Pretoria och Johannesburg ligger på en högplatå som ligger rund 1500-1600 möh. Det gör att det under vintern (juni-augusti) oftast är klara dagar och kalla nätter. Nu har vi däremot kommit till försommaren och i takt med att värmen stiger så kommer även regnet. De plötsliga skyfallen skapar översvämningar som försvinner lika fort som de dyker upp. Marken är så torr att den inte kan ta till sig allt vatten, varför det rinner i strida strömmar tills det sammlas upp. Tack vare värmen så dunstar det fort och det blir torrt fort. När det regnar kan temperaturen sjunka till en 18-20 grader och då känns det kyligt...

Sydafrika och Pretoria-Johannesburgområdet är även en av de mest frekventa åskoväderstäta områden i världen. Nedslagsfrekvensen är fler än 7 nedslag per kvadratkilometer om året. Om du förflyttar dig 15 mil sydost mot Lesotho kan frekvensen vara nästa det dubbla. Åskovädren kommer på eftermiddagarna och/eller nätterna. De går över fort men kan ge upphov till att både telefonapparater och tvapparater blir förstörda... I natt hade vi ett rejält oväder men så vackert. Idag lyser solen och det lutar åt en 30 grader...om det inte kommer ett åskoväder framåt kvällen... Bilden är tagen i natt från vårt sovrumsfönster, tyvärr utan stativ.

/Stefan

Helgen

Vi har haft en mycket bra helg, även om den inte blev lika lugn och avkopplande som jag trodde i fredags.

Igår eftermiddag tog Stefan med sig alla barnen till gymmet och simmade, medans jag förberedde en 5-rätters middag. Det var länge sedan jag har kunnat laga mat ostört och så länge, och det var otroligt roligt och jag tror att våra gäster var nöjda med resultatet. Så här såg menyn ut:

- Avokadosoppa med chilimarinerad scampi
- Bakade rödbetor med getost och valnötter
- Citron- och pepparstekt oxfilé med kronärtskockspotatis
- Ost
- Champagnemousse med jordgubbar

I eftermiddag var familjen Wincent här en stund och vi fikade och badade i poolen. Badtemperaturen låg idag på behagliga 27 grader, så t o m jag tog mig ett dopp i poolen.
Nu ikväll har jag arbetat lite och strax ska jag packa inför min jobbresa till Kapstaden imorgon. Sedan tror jag att det blir en tidig kväll för mig...
Miriam

Fredagsmys

Nu har jag kommit hem från jobbet och det är Helg!! En helt vanlig helg, ingen resa eller längre utflykt inplanerad, vilket faktiskt är rätt skönt emellanåt!

Stefan har haft huset fullt med barn och kompisar till barnen i eftermiddag och nu har han åkt iväg för att köpa pizza. Sedan ska vi bara vara ikväll...

Imorgon kväll ska vi ha besök, men annars blir det en lugn helg. Det kommer att blir lite hektiskt framöver, jag ska till Cape veckan som kommer, till Sverige nästa helg och mina föräldrar landar på torsdag morgon, så vi behöver nog hämta andan lite.
Miriam

Några uppdateringar

Igår eftermiddag kom de äntligen och tömde våra sopor!! Härligt, det hade börjat lukta en del ute på gatorna och jag vill inte ens tänka på vad som rörde sig i dem soporna på nätterna (är ju råttfobiker...).

I förrgår fick jag ett SMS från kommunkontoret om att de hade godkännt våran elmätar-avläsning och att nästa faktura skulle vara på knappt 1900 Rand. Det känns bra, fast jag vill ändå se en skriftlig faktura innan jag slappnar av helt. I fortsättning kommer vi att nogrannt läsa av elmätaren och ta kort på den med jämna mellanrum. Det verkar vara många fler än vi som har problem med för höga elräkningar och det gäller bara att stå på sig och kontrollera mätningarna. Tswane Municipal Office (dvs kommunkontoret i Pretoria) är tydligen nära en konkurs, men det känns ju inte som om det här är rätt sätt att komma tillrätta med de ekonomiska problemen!

Tyra och jag har varit förkylda ett par dagar, men nu har vi fått penicilin och mår mycket bättre. Läkaren trodde t o m att Tyra hade ett tidigt stadium av scharlakansfeber, och vem vet, men hon mår betydligt bättre idag. Vi var båda hemma igår från jobb och skola, men idag kunde vi båda gå tillbaka till verkligheten.

Det verkar som om jag kommer att åka till Stockholm på en blixtvisit den 16-18 oktober (jobbresa). Mina föräldrar är här i Sydafrika under den tiden och jag är inne i en väldigt hektisk period på jobbet, så jag känner att jag inte hinner stanna i Sverige längre än så. Jag hade så gärna åkt en sväng ner till Jönköping, men det kommer jag tyvärr inte att hinna. Hoppas att jag i alla fall hinner med ett IKEAbesök. Det är väl fortfarande öppet till ganska sent på kvällarna?
/ Miriam

Miljötänkande...strejk, eller vad?

Nu har det gått nästan två veckor sedan de tömde avfallet i centurion området. Normalt hade det i Sverige inte varit något som helst problem. Här finns det dock ingen som helst från myndigheternas sida organiserad återvinning. I Tyras skola får man ta med sig tomburkar och tidningar, men i övrigt inget... Resultatet har blivit att det sedan förra tisdagen då soporna skulle ha tömts står soptunnor på gatorna. När man sedan har fullt inne slänger man helt enkelt ut det på gatan brevid den redan överfulla soptunnan. Det är tur att det inte varit varmare än cirka 22-24 grader, men redan de temperaturerna sätter förruttningsprocesserna igång. Jag är inte avundsjuk på de som kommer och tar hand om detta när strejken eller vad det nu beror på är över för som vanligt går det inte att få någon som helst information från kommunen...
.

/S

Blyde River - Kruger del 2

Här kommer en liten bildkavalkad från förra veckans tur till Krugerparken tillsammans med familjen Granath. Idag har vi sagt farväl till dem. De har, som nämnts, haft ett par dagar i Kapstaden, men vänder ikväll hemmåt till nordligare breddgrader, vi saknar er redan och vi har haft så kul tillsammans!!

Vi tillbringade sammanlagt tre dagar i Krugerparken denna gång. Först hade vi en heldag tillsammans med Roger Briggs på Seringa Lodge i en sk öppen Safaribil, exempel på en sådan ser ni ovan. Det är inte bara en fördel att ha någon som vet svaren på alla de tusen frågor man har och inte har, utan man sitter bra och kommer lite högre upp. Sedan håller han kontakt med andra rangers i området via kortvågsradion, vilket gör att sannolikheten att man ska få se fler djur ökar. Vi lyckades se "Big five" på en dag, även om leoparden var rejält gömd under ett träd. En av dagens stora höjdpunkter var när vi på en slutning såg ett hundratal elefanter komma gående i samma riktning, en ovanlig syn även om elefanter är vanliga att se. De andra dagarna åkte vi i våra två bilar och vi fick se en mängd djur. Andra dagens eftermiddag i parken drog vi oss upp mot de centrala delarna av parken och på kvällen bodde vi i sk. "Safari tent" på Letaba Camp. Ett enkelt boende i större tält med riktiga sängar och trägolv. Det funkade alldeles utmärkt, även om jag tror att Miriam saknade maten och boendet på Seringa. Tredje dagens safari (då börjar man bli rejält trött kan jag lova) började med att vi såg en flock hyenorna

som hade frukost på en giraff inte lång från campen där vi hade bott. Efter morgonturen var det dock dags att vända kosan mot Pretoria och de cirka 500 km som vi hade hem. Jag för min del älskar att åka på Safari och skulle säkert kunna göra det hur mycket som helst. Man ser något nytt varje gång och man fascineras av den djurrikedom som finns i nationalparkerna. Det är lätt att tro att det är som att åka omkring på Kålmården, men när man inser att man suttit i en bil hela dagen men inte kommit längre än en bråkdel in i parken förstår man att Krugerparken verkligen är lika stor som Israel eller Belgien till ytan och att se alla djurarter är verkligen ingen garanti, även om man ser djur i mängder...

Noah på spaning vid Olifant River

En lejonhona som tar siesta under ett träd vid ett av vattenhålen

Spring time is Baby time!

Denna gång såg vi en hel del olika fågelarter, vissa vanligare än andra. När vi stannade vid ett vattenhål kom det först en gam och landade, därefter inom loppet av 10 minuter hade det landat ett 10-tal stora fåglar. Vi lyckades vid ett och samma tillfälle se 4 av 5 olika arter av gam som finns i Sydafrika. Men även en och annan rovfågel damp ner. Det var som att sitta vid en flygplats och se planen landa ett efter ett.

Southern Yellow-billed Hornbill vid rastplatsen, vanligt förekommande i parken

Tawny Eagle (tror jag)

...ytterligare en Tawny Eagle med annan teckning (tror jag)...

.

Cape Glossy Starling, hur vanlig som helst...

"Trick or trunk" eller Halloween?

Idag skulle vi åka och plocka jordgubbar med "social club" på mitt jobb, men när vi kom till jordgubbsfarmen, fanns det inga jordgubbar kvar. De hade regnat bort under natten... Lite snopet, men vi hade beställt en picnickorg, så vi satte oss vid en ankdamm och åt vår picnic. Det blev ändå en riktigt lyckad utflykt, eftersom jordgubbsfarmen låg i ett mycket vackert område och det fanns många handelsträdgårdar på vägen. Vi besökte 2 av dessa och köpte några små kaktusor (för inomhusbruk) och en stor kaktus, som ska stå vid entrén till huset.

I eftermiddags firades Halloween på vår Estate (bostadsområde). Istället för att barnen skulle gå runt i området och knacka dörr, fick de som ville vara med, dekorera sin baklucka och låta barnen "trick or treata" bland bilarna, som var hänvisade till en del av golfbanan. Vi delade bagagelucka med familjen Wincent och barnen samlade ihop väldigt mycket godis! De var mer än nöjda...

Istället för att säga "trick or treat" (bus eller godis) blev det trick or trunk...

Imorgon eftermiddag ska vi åka ut till flygplatsen och vinka av familjen Granath, som flyger tillbaka till Sverige. De åkte till Kapstaden i onsdags morse och har varit där sedan dess. Det ska bli roligt att höra hur de har haft det. Vi hoppas kunna få minst 2 timmar tillsammans med dem på flygplatsen imorgon innan de måste checka in till Göteborg via Frankfurt.

Orolig

I söndags när vi kom hem från Krugerparken, låg det en elräkning i vår postbox. Elen har gått upp väldigt mycket sedan vi kom hit, och under vintermånaderna (juni-aug) har vi haft el- och vattenräkningar på runt 3000 rand per månad. Nu trodde vi att räkningen skulle vara lite lägre, eftersom det varit varmt i september och vi inte behövt ha elementen på någonting. Men, istället var räkningen på 5600 rand (för en månad)!

När vi studerade räkningen såg vi att elmätaren för avläsningen var satt till noll och att vi blivit debiterade för skillnaden mellan 94 000KWh (föregående månads avläsning) och 0 (eftersom elmätaren slår om vid noll vid 100 000). Jag ringde till kommunkontoret och berättade problemet och att berättade vad vår elmätare stod på i verkligheten. Killen jag talade med rådde mig att betala in vad vi brukar betala och att de skulle göra en ny avläsning nästa månad. När jag sedan frågade vad nästa månads avläsning skulle jämföras med, sa killen 0. Då frågade jag om jag kommer debiteras för ca 97 000 KWh. Ja, så blir det nog sa killen. Men hallå, hur kan man debitera en privatperson för 97 000 KWh för en månad. Ja, vi kunde ju alltid överklaga, tyckte killen och hoppas få tillbaka pengarna...


Vi tänker i alla fall inte vänta på att det dyker upp en ny räkning!! Vi har begärt hjälp från mitt företag att hjälpa oss i kontakten med kommunkontoret och det har redan skrivits brev. Vi får helt enkelt se vad som händer, men lite orolig är jag nog i alla fall!

Blyde River Canyon-Kruger del 1

Ytterligare en vårbild från det blommande Jakarandaträden i Pretoria
.
Tänk vad tiden går fort särskilt när man har kul... Nu har familjen Granath varit tillsammans med oss i över en vecka. Vi har hunnit så mycket denna tid. Efter ett par dagar i hemmaområdet kring Pretoria begav vi oss i onsdags i väg till Mpumalanga och White River. Naturligtvis bodde vi på favisstället Seringa Lodge, platsen vi gärna återvänder till. Efter att vi kom iväg sent, kom vi välbehållna fram på kvällen. På torsdagen åkte vi upp i bergen och besökte platser med namn som Pilgrims Rest, Blyde River, Graskop, Three Rondavelds, Bourkes Luck etc. Bergsområdet är en avdelare mellan Lowveld och Highveld som är en högplatå. Som jag förstår det en förlängning av Drakensbergen. Trots att det var relativt molnigt och ibland riktigt dimmigt fick vi uppleva den fantastiska natur som området består av. På kvällen när vi kom tillbaka till Seringa hade Cecilia och Roger ordnat en grillfest åt oss i "Boman". Boma är en afrikans förteelse där man samlades för att hålla rådslag och möten. Det var ordnat så att man kunde sitta ner och ha endast en vakt mot lejon osv. medan de andra kunde slappna av och diskutera viktiga frågor.

Familjen Granath vid Bourkes Luck

.

Borkes Luck är en plats där två floder strålar samman. Genom årtusenden har vattnet gröpt ut stora "Jättegryt" eller s.k. Potholes.

.

"Potthålen"

.

En grupp danska turister beskådar "the three Rondavelds"

.

The three Rondavelds har fått sitt namn efter att bergsformationerna efter bergskanten i Blyde River Canyon liknar de runda hus som bland annat Xhosa-folket bor i

.

Noshörningsskalbagge en av de "small five"

.

Seringas trevliga Boma uppdukad för fest.

.
I morgon kommer familjen Granath resa vidare till Kapstaden. Vi har haft fantastiska dagar tillsammans och vi har glatt os år att få vara tillsammans. Vad vi såg och vad vi gjorde i Kruger parken kommer det rapport om i nästa inlägg, del 2...

Hemma igen

Nu är vi hemma igen efter en riktigt intensiv långhelg tillsammans med Granaths i White River och Krugerparken. Vi lämnade Centurion i onsdags kväll och sedan tillbringade vi 3 nätter på Seringa Lodge i White River och 1 natt inne i Kreugerparken. Sammanlagt har vi varit i Kreugerparken under 3 dagar och fått se väldigt mycket! Vi har även hunnit med att besöka Pilgrim's Rest och Blyde River Canyon.

Nu är vi alla väldigt nöjda, men också mycket trötta. Det var inga problem att få barnen att somna idag! Det är ganska jobbigt i längden att gå upp i ottan och spana efter djur hela dagarna när temperaturen ligger på 37-38 grader. Vi återkommer senare med ett längre inlägg och lite bilder från våra safariäventyr.

Nu har de landat

8:30 imorse landade familjen Granath på OR Tambo Internationella flygplats. Stefan och Tyra (som har mid-term lov) hämtade dem. Granatharna var trötta (killarna hade sett på Ice Age 3 till långt in på natten), men glada och förväntansfulla. Flygresan och bytet i Frankfurt hade gått bra, och tullen beslagtog inte den goda osten de hade med sig. Tyvärr hade vi inget vatten, så de fick nöja sig med ett dopp i poolen, vilket i och för sig inte var helt otrevligt...

Vi träffades på lunch och sedan åkte Stefan och Granaths till Pretoria för att se på Jacarandaträden och Union Buildings. Nu på kvällen har vi grillat kött och boerwurst och Erik och Emil var förvånansvärt pigga ikväll, nästan piggare än sina föräldrar. Strax efter klockan 21 hade hela familjen Granath gått och lagt sig....

lite av varje

Pretoria är inte bara en av tre huvudstäder i Sydafrika, utan Pretoria kallas även The Jacaranda City. Orsaken är att det gata upp och gata ner har platerats Jakaranda träd som vad jag förstår en gång givits som gåva från Brasilien (uppgiften får inte ses som absolut). Jakarandaträdet finns inte naturligt i Sydafrika. Numer får inga ytterligare träd plateras eftersom de är vattenslukare och då vatten är en stor bristvara i Sydafrika känns det ganska naturligt. Det är en fantastisk upplevelse att åka dessa gator i centrala Pretoria och allt är lila.

De som följt vår blogg har säkert noterat besöksräknaren. Sedan april i år har vi haft över 5000 besök. I snitt har det varit omkring 30 besökare varje dag. Även om inte alla skriver är det naturligtvis något som stimulerar oss och tycker det är värt att fortsätta. Ditt besök registreras en gång per dag men inte om du besöker sidan flera gånger varje dag. Inte bara att det är så många som hälsar på sidan utan även att det är besökare från så många olika länder. Se följande statistik;

Sweden 3411 besökare
Okänt land 1507 besökare (bla. Sydafrika)
United States 40
Australia 34
Germany 16
United Kingdom 13
Norway 9
Finland 5
Italy 5
France 4
Spain 4
Malaysia 3
Japan 3
Israel 2
Canada 2

Observera att vi kan inte se vem som besökt sidan!

/Stefan

Boss Day

Sydafrikaner älskar att fira olika saker på särskilda dagar, t ex Casual Day, Funny Sock day och Secretary's Day.

Idag överraskades jag på jobbet med blommor och kort från mina medarbetare. Det är nämligen Boss Day idag! Jag hade ingen aning om att det var, så jag blev ordentligt överraskad och glad.

This is Africa!

För 2,5 veckor sedan när det blixtrade och dundrade som värst, slutade vår telefon och vårt bredband att fungera. Jag väntade 2-3 dagar för att se om det skulle hända något av sig själv (eftersom vi varit med om ett par kortare avbrott tidigare), men när det inte gjorde det ringde vi till det statliga telefonbolaget Telkom. Skatteverket släng dig i väggen, Telkoms telefonköer är inte att leka med! Telkom lovade att skicka en reparatör och en vecka senare fick vi ett SMS att en reparatör nu fått uppdraget att undersöka vår telefonlina.

I onsdags kom så äntligen en reparatör, men han lyckades inte laga felet. Senare på eftermiddagen kom en annan reparatör, men han kunde bara laga själva telefonledningen. Bredband kunde han inget om. Imorgon har vi blivit lovade att Telkom ska komma och kolla på vårt bredband. Tro för den delen inte att vi får något avdrag i priset på det relativt dyra och långsamma bredbandet, Telkom har ju bara lovat att leverera tjänsten i möjligaste mån... Det är tur att det finns mobiltelefoner och 3G!

I eftermiddags när jag kom hem från jobbet stod det stora skyltar på entrén till Estaten att vattnet tyvärr måste stängas av mellan 8 och 18 på måndag. De rådde oss att istället bunkra vatten. På måndag morgon landar familjen Granath från Jönköping i Sydafrika och hade nog hoppats på en skön dusch efter den långa flygresan. Istället får jag hänvisa dem till poolen. Kanske ska jag fylla badkaret med kokhett vatten på morgonen, så de i alla fall kan få bort kloret efter doppet i poolen.

I-landsproblem, jag vet, men ibland blir man lite frustrerad av att höra "What did you expect, this is Africa?"

Mycket aktivitet

Tiden går fort och till helgen har Tyra mid-term i skolan. Det betyder att hon snart bara har en halv termin kvar (av 3) av sitt första skolår här i Sydafrika. Skolårets sista dag är den 3 december och sedan väntar 5 veckors "sommarlov".

Precis som hemma, är det massor av aktiviteter så här i slutet av skolåret. De senaste veckorna har det varit någon extraaktivitet varje vecka, nästan lite väl mycket i mitt tycke, för det krävs en massa förberedelser till allt. Först hade de Heritage Day, där Tyra berättade om Lucia och bjöd på lussebullar. Veckan efter hade de en prins- och prinsessdag, där barnen skulle vara utklädda och skulle ha med sig en kunglig picnic. Tyra var utklädd till prinsessan Yasmin från Aladin. Förra veckan anordnades en Poetry Festival, där barnen skulle läsa upp varsin dikt utantill. Dikten skulle vara minst 15 rader lång. Barnen var jätte duktiga, jag var riktigt imponerad.

Ikväll hade alla tvåor (3 klasser) en soaré tillsammans. Barnen sjöng, spelade trummor, blockflöjt, läste dikter m m. Alla föräldrarna satt i gräset och såg på. Också det en mycket trevlig föreställning, men ibland blir det lite mycket. Och då har vi inte satt igång med julaktiviteterna än...

/Miriam