måndag 21 december 2009

Chicko - snöbollen - ullbollen eller vad det nu är...

Han kom som en snöstorm... Chicko kom till oss i morse. Miriam hade vid ett svagt ögonblick för några veckor sedan lovat en mamma till Ivars kompis att vara hundvakt över jul... Det efter att vi nu under ett år haft lite hundabstinens var det stora förväntningar från hela familjen på det stackars djuret. När han kom var han dock kanske i det minsta laget, men lagom storlek för barnen. Han trivs med barnen och accepterar utan vidare att bli buren..en knähund helt enkelt. Min största farhåga med den lilla hunden var att den helt plötsligt skulle få för sig att börja leta efter sin rikiga familj och smita iväg. Eftersom jag just nu är ensam med barnen hemma på dagarna (bara det) är det det scenario som jag helst vill slippa. "Bara" en gång har den dock rymt utanför staketet idag den första dagen och det var när Ivar sprang ut på golfbanan. Han fångade dock upp den lätt och mina farhågor, ...vis av erfarenhet.. att jag skulle behöva springa runt hela golfbanan efter en liten ullboll eller vad man nu ska kalla det, blev inte besannad.

Ett klart plus för hunden är naturligtvis att den inte skäller. Han kommer nu stanna hos oss över jul och hur han skall klara den svenska jultallriken, som Zidney (vår egen hund) alltid fick, återstår att se.

/Stefan

Chicko i sidposition huvudet syns högst upp ovanför halsbandet

Chicko liggande huvudet till vänster bakom nosen

Chicko i favoritpositionen buren...det är Ivar till vänster

Inga kommentarer: