Från Jönköping Rotaryklubb till Lapalala Wilderness School

I tisdags åkte Jag, Tyra och Ivar till Lapalala Wilderness Reserve. Det ligger cirka 300 km norr om Pretoria. Anledningen till resan dit var i huvudsak att Rotary i Jönköping donerat över 500 reflexvästar.

.

Lapalala Wilderness är ett av de största privata naturreservaten i Sydafrika med över 36000 ha mark. I området bedriver man framgångsrika projekt med både Noshörning och Leoparder. Inom reservatet finns även Lapalala Wilderness School. Denna skola drivs även den i privat regi och finansieras i huvudsak genom gåvor och att man tar betalt för de skolbarn som har råd, t.ex. barn från skolor i Pretoria och Johannesburg. Över 3 000 barn besöker skolan per år och de stannar i snitt 2,5 dagar. På så sätt hinner man med att ta emot två grupper i veckan. Säkert 1000 barn av dessa kommer från lokala skolor i fattiga områden, för vilka Lapalala står för hela kostnaden. Varje grupp består av max 60 barn. Skolan kan liknas vid en lägerskola i Sverige. På Lapalala lär man barnen om naturen och vikten av att ta hand om den, men man visar även på att det finns många andra yrkesval än att bli läkare, advokat eller politiker, tex genom att jobba inom naturvårdande yrken. För många svarta är drömmen att bli något av de förstnämnda yrkena, och funkar inte det ger man lätt upp och slutar bry sig. Lapalala ger många av de barn som kommer till dem nya visioner och framtidsdrömmar. Upplägget för barnen under besöket är beroende av ålder och årstid. De barn vi träffade i veckan hade bland annat aktiviteter då de fick hålla pytonormen Victoria och hålla en klippskorpion (Rock Scorpion) m.m.. Även reflektion över vad man lärt sig och hur det kan användas i praktiken. När vi besökte Lapalala för lite mer än ett år sedan fick barnen göra badaktiviteter i forsen, övernattning under bar himmel och lära sig om naturen och hur viktigt det är att måna om vår omgivning. Ofta tar man även barnen ut på ”game drive” på lastbilsflaket och tittar på noshörningarna och annat djurliv i området.

Den andra dagen vi var där började med frukost och samtal med de nyfikna barnen. Det är inte varje dag de träffar personer från Sverige och de var mycket nyfikna och ställde många frågor. Efter frukost hade barnen en kort genomgång med trafikvett. Deras skola ligger precis vid en relativt trafikerad väg. I samband med det fick vi överräcka över 500 reflexvästar som generöst har donerats av Jönköpings Rotaryklubb. Efter att ha bott i Sydafrika i lite mer än 1,5 år var jag lite skeptisk till om de verkligen skulle sätta på sig västarna. Men Dr Anthony Roberts som är ”Director” eller verksamhetsansvarig för skolan försäkrade att barnen helt säkert skulle sätta dem på sig. Han förklarade att de två och en halv dag som de var på skolan med största säkerhet skulle komma att bli den enda ”skolresa” som de överhuvudtaget skulle komma att göra under sina skolår. Att de kom hem med västarna skulle även leda till att deras status kommer att höjas. Han berättade vidare att den största andelen dödade i trafiken i Sydafrika är personer som går till fots. Skolan har tagit ett beslut om att de kommer att lämna över västar till barn som just kommer från skolor som ligger i närheten av mer trafikerade vägar. Han riktade även ett stort tack till Jönköpings Rotaryklubb som ansträngt sig för att dessa västar skulle komma barnen i området till odo. En bra sak var att när västarna skulle lämnas över fick Tyra och Ivar vara med och dela ut dessa. En viktig upplevelse för dem som vi talade mycket om. Efter samlingen skulle barnen gå och packa ihop sina saker och förbereda hemresan, inget av de barn som jag såg tog av sig sin väst innan vi hann lämna Lapalala…

För er som vill läsa mer om Lapalala kan ni gå in på deras hemsida genom att klicka på länken här "http://www.lapalala.com/index.php"eller i kanten till höger. Om ni på något sätt vill hjälpa till och stödja verksamheten med något projekt går det med all säkerhet att ordnas.

Efter besöket i Lapalala åkte vi vidare till Marakele National Park och mer om detta kommer i nästa inlägg…

Lucas en av lärarna förklarar vikten av att synas i trafiken.

Ivar hjälper till att dela ut reflexvästarna till barnen.

Barnen iförda sina nya reflexvästar

Samtal vid frukostbordet

"If you kill it, you eat it!" Det är vad barnen får lära sig på Lapalala. Anthony Roberts visar upp en Twig snake, nyligen upphittad på toaletten. Detta lär vara en av de få (troligtvis den enda) ormar som man inte har något serum för. Inte stor men dödligt giftig...

Ivar får hålla en "Rock Scorpion"

1900 meters höjd

Tyra, Ivar och jag är just nu i Marakele. Mottagningen för Internet är urusel i dalen på toppen upp efter vindlande vägar där man inte vill få möte står masten! Bilden är tagen för 10 minuter sedan. Marakele är känt för sina Gamar, Cape Vulture, som är utrotningshotade. Vi har sett ett par men på avstånd. I parken finns även lejon, elefanter, noshörningar och leoparder. Vi har sett en hel del noshörningar. Bland annat finns de precis vid en damm där vi har tältet uppslaget.... och inget staket emellan! Vi kom igår från Lapalala, och jag kommer att skriva en utförligare inlägg när vi kommer hem imorgon. Nu har vi lunchat och ska börja att åka nedför och spana på djuren i dalen långt nedanför på bilden som visas. Strålande sol och vi mår "toppen". I kväll blir det grillning av kött och titta på noshörningarna. Vi har även strutsar, som går omkring bland tälten och impala antiloper. I går såg vi en sjakal på nära håll! Kvallitetslov för barnen vill jag lova, och jag njuter i fulla drag!

/Stefan

Planering och funderingar

Som det verkar nu, kommer vi att stanna kvar i Sydafrika till minst juli 2011, kanske till december 2011. Jag väntar på att mitt nya kontrakt ska komma, för det är hög tid för oss att förnya våra uppehållstillstånd. Home Office, som handlägger uppehållstillstånd, har blivit överhopade med jobb efter fotbollsVM. Enligt icke bekräftade källor ligger ca 100 000 ansökningar och väntar på att händläggas. En kollega till mig har väntat på sitt tillstånd i 10 månader! Och som om det inte räckte, strejkar de statsanställda för tillfället. Fortsättning följer...

Vi har också funderat en del på vad vi vill se och göra innan vi flyttar från Sydafrika. Innan har det alltid känts som om vi har gott om tid att göra allt, men nu har vi gjort en lista på vad vi verkligen vill göra. Första helgen i oktober åker vi till Hermanus för att se på valarna. Sista helgen i oktober åker vi till Krugerparken och Seringa tillsammans med famijen Bergengren, som kommer och hälsar på oss. Till Nyår har vi bokat en lägenhet i Durban för några dagars strandsemester. Sedan funderar vi också på en längre Afrikaresa till Botswana, Victoriafallen och Namibia. Plus allting annat vi vill göra innan vi åker hem!

Allie och Tigger

Vår närmaste granne har 2 stycken katter, som verkar trivas väldigt bra hemma hos och i vår trädgård. I början hälsade de på ibland, men nu är de hos oss varje dag och oftast flera timmar. De var väldigt blyga i början, men börjar bli alltmer tillgivna. Det är riktigt mysigt när man sitter ute och läser och de kommer fram och vill bli klappade. Allie, som är på båda bilderna, är grå-svart tigrerad med vit mage. Tigger är också tigrerad, fast mer åt det brun-gråa hållet. Imorgon åker Stefan, Tyra och Ivar på en liten resa. Först ska de åka till Lapalala Wildernes School och lämna över reflexvästar, som Rotary i Jönköping har donerat. Därefter åker de till Nationalparken Marakele och tältar 2 nätter. Kul för Tyra och Ivar att få komma iväg några dagar under lovet.

Storstrejk och skollov

I onsdags förra veckan gick ca 1 miljon statsanställda ut i strejk. De kräver 8,6 % i löneökningar och staten har erbjudit dem 7%. Inflationen ligger för närvarande på kring 6% och staten hävdar att Sydafrika inte har råd med löneökningar över 7%. Den genomsnittlige statsanställde tjänar ca 6000 Rand (ungefär samma i SEK), medans den genomsnittlige Sydafrikanen tjänar knappt hälften.

De strejkande demonstrerar bl a utanför skolor och sjukhus och hindrar patienter och elever från att komma in. Polisen har vid flertalet tillfället fått beskjuta demonstranterna med gummikulor och många är rädda att det ska urarta. Personligen har vi inte sett några demonstrationer eller blivit berörda än, men jag hoppas naturligtvis att inget allvarligt händer och att strejken snart är slut. Jag förstår demonstranterna som vill ha högre löner (6000 är inte mycket att klara sig på ens i Sydafrika), men samtidigt måste Sydafrika försöka få ner den höga inflationen.

Tyra och Ivar ser fram att de fr o m imorgon har 2 veckors lov. Det här skolåret har blivit väldigt märkligt, pga att alla skulle skolor skulle hålla stängt under fotbolls VM. Tyra och Ivar har knappt hunnit gå i skolan 4 veckor efter VM-lovet (och en av dessa veckor var de sjuka). Under ett vanligt skolår har barnen 3 terminer à 3 månader och mellan varje termin har de 4 veckors lov, men i år har de haft 4 terminer och en massa 1 och 2 veckors lov (förutom VM-lovet och jullovet).

...och resan fortsätter

Innan vi lämnar vårt jubileum igår (15 årig bröllopsdag) tänkte vi vara lite mer nostalgiska. Vi var och åt på en mycket trevlig restaurang på en lodge, inte långt från där vi bor, igår kväll. Http://www.hemingwaysrestaurant.co.za/ Kvällen var lyckad med en 7-rättersmiddag innehållande struts, shrimps, lamm, Yellow tail fish, parfait etc. En riktig höjdare. Vi hade ordnat med barnvakt så det blev en riktigt lugn resa. Under kvällen började vi prata om olika höjdpunkter de senaste 15 åren. Naturligtvis glömmer man enskilda händelser med dessa saker kom in på vår spontana 10-i-topplista.

.

1) Barnens födelse

2) Vår hund Zidney

3) Åren i Jönköping (2001-2008)

4) Resan till Nya Zeeland januari 1999

5) Åren på Södermalm innan barnen föddes

6) Sydafrika (en klättrare)

7) Vårt vita hus i Jönköping

8) Föräldrarledigheten med Tyra (Miriam) , Det gågna året (Stefan)

9) Somrarna på Torsö

10) Bilsemestrarna i Europa, 2002 och 2008

.

Men kanske viktigast av allt är alla vänner vi fått genom åren.

.

En annan rolig sak som hände i går var att vi slog "all time high" på bloggen. Över 102 unika besökare på en dag! Tack för den televerket! Det inspirerar oss verkligen till att fortsätta!

Ivar, Stefan och Tyra på Torsö

Axel och Noah hemma hos Oma och Opa

Miriam på bröllopsresan till Kenya

.

Zidney som vi saknar sååå mycket...

15 år sedan idag...

gifte vi oss i Mjällby kyrka. Det var en rekordvarm augusti, vi hade strålande solsken och 28 grader i skuggan! Kallorna jag hade beställt till brudbuketten var ruttna (det fick bli rosor istället) och kyrkvaktmästaren glömde att ringa i kyrklockan, men resten av dagen blev desto mer lyckad. Festen ägde rum på Bäckaskog slott och det är ofta vi ser tillbaka på alla roliga tal, som våra familjer och kompisar höll. Bröllopsresan gick till Kenya, så redan då drogs vi till Afrika.

Hundpromenad

Det är väldigt vanligt att ha husdjur i Sydafrika och många har inte bara en katt eller en hund, utan flera av varje sort. På Estaten där vi bor, får man ha max 2 hundar och 2 katter, men jag har sett många trädgårdar med 3 eller fler hundar. Djuren bor mestadels utomhus, men det är inte många som går på regelbundna promenader med sina hundar.

På barnens skola ordnades i lördags en "Dog Walk", där barnen fick ta med sig sina hundar och gå en promenad. Tyra fick hänga på sin kompis, Kaylee, som har två Cocker Spanielhundar. Tjejerna hade övat under veckan, eftersom hundarna inte var vana vid att gå någon längre sträcka i koppel... Efter själva promenaden kunde barnen delta i olika tävlingar med sina hundar, t ex sådan matte sådan hund, minsta/största, bästa tricket.

The sound of thunder is the sound of freedom!

Idag besökte vi Swartkop Airfield och såg på flyguppvisningar. Det var Sydafrikanska flygvapnets museum som arrangerade den årliga uppvisningen. De kallade den för "90 years on golden wings". Vi hade nog tänkt att stanna bara ett par timmar, men vi var där större delen av dagen (från strax före 12 och stannade till klockan 6). Vi visste nog inte riktigt vad som väntade oss, men vi var nog alla mycket imponerade av det vi fick se. Det var uppvisning av många olika flygplan och helikoptrar, som använts och används av det Sydafrikanska flygvapnet. Höjdpunkten var naturligtvis att få se Jas Gripen flyga. Jag kände mig riktigt stolt över att vara svensk och Saabare idag!

Här ser ni Jas 39 Gripen, eller Grippen som de felaktigt skrivit i programmet.

Uppskattningsvis 30 000 personer lär ha besökt dagens "Air Show".

"The Silver Falcons"

Sydafrikanerna älskar sina campingstolar. De används ofta och överallt!

"Jag vill bli pilot"

Axel tyckte att Gripen väsnades för mycket, men som conferencieren sa " the sound of thunder is the sound of freedom..." Vi hade också möjlighet att få titta in i cockpiten på Gripen. Ovan är det två bilder på Gripen under uppvisningen. Här flyger ett antal olika modeller av plan som använts i sydafrikanska flygvapnet. Om ni är experter så rätta mig gärna.., men jag tror att det är överst en Mirage III, mitten fram en Impala, underst en Hawk och sist Gripen.

Under Fifa World Cup var flygvapnet engagerade i och beredda att ingripa mot eventuella terroristattacker. Bland annat patrullerade Gripen under samtliga matcher, något som aldrig sågs men som fannas i bakgrunden.

En gammal klassiker. En Herkules, det kända transportplanet. När Stefan gjorde lumpen flög han med musikplutonen till USA i en sådan. Det tog sammanlagt nästan 50 timmar att komma till Californinen och tillbaka. Dubbla öronskydd, hjälpte något...

Ovan två bilder med "The flying Lions"

Modellen kallas L39, snygga linjer...

Gripen rullar in mot hangaren efter en aktiv flygdag.

Förkylningstider

Efter att ha varit lite varmare ett tag, har det blivit ordentligt kallt igen plus att det blåser ganska mycket. På nätterna är det runt nollgradigt och på dagarna ca 15 plusgrader. Inomhus har vi också runt 15 grader, så det gäller att pälsa på sig ordentligt och svepa in sig i filtar när man sitter stilla. För att kunna hålla värmen någorlunda sover alla i samma sovrum, som vi värmer upp med husets enda gasolvärmare innan vi går och lägger oss. Lite mysigt på sitt sätt, men jag längtar efter att det ska bli varmare och att alla flyttar tillbaka in i sina sovrum. Det är alltid någon som vaknar mitt i natten och väcker en.

Tyra och jag var sjuka förra veckan och nu har vi bara lite snuva och hosta kvar. Noah och Axel har varit hemma från dagis 2 dagar och idag blev även Ivar sjuk. I Ivars klass var 9 av de 24 barnen sjuka. Vi får se hur många barn som kommer iväg till skola och dagis imorgon...

Det känns som söndag...

Det här inlägget borde kanske Miriam skriva, eftersom det är en allmän helgdag här i Sydafrika. Det är Women's Day. I fredags fick Miriam en burk med diverse godis i och en kaffekopp av det enklare slaget. Förmodligen var det en man som satt i hopp paketet, för entusiasmen över innhållet var inte odelat positiv. Mer välkommet var dock att denna måndag var helgdag!

Just nu är vi inne i senvintern, vilket skulle motsvara mitten på februari i Sverige. Skillnaderna är dock avgrundsdjup. För visst är det sällan 22-24 grader i Sverige på dagarna i februari och visst har man sällan picnic på filt med fotbollsspel och liten game drive? Detta var i alla fall vad vi gjorde i dag, närmare bestämt i Groenkloof strax utanför Pretoria. Tillsammans med familjen Engberg gav vi oss i väg vid 12-tiden med medhavd lunch. Området vi besökte är ett större fridluftsområde där många tar med sig sina Mountainbikes eller hyr cyklar på plats och sedan cyklar eller åker bland Impalaantiloper, Zebror och Giraffer. Nu visade sig inte djuren i någon större mängd under den 45 minuters biltur som några av oss gjorde. Vidare är det otroligt torrt just nu, värför picnicen blev något dammig. Dessutom blåste det en del, men sällskapet var dessto trevligare.

Helgen i övrigt har varit lugn med långväga gäster från Pretoria i lördags, men i övrigt har vi bara "softat". En extra dags ledighet gör verkligen att kvallitén på ledigheten höjs rejält. Så tack "Women's Day" för det. Samtidigt vill jag passa på att tacka Miriam för allt hon gör för familjen. Det är klart att det måste vara tungt att gå till jobbet ibland när andra i familjen inte gör det. Men från oss alla andra i familjen vill vi bara säga att vi älskar dig!

/Stefan, Tyra, Ivar, Noah och Axel

.

Arkivbild från i somras i Blekinge

Del av Groenkloof där vi hade pick nic

Äntligen helg!

Den första veckan efter en längre semester brukar vara rätt tuff, men den här gången är jag verkligen helt slut efter min första arbetsvecka. Noah, Axel och jag hade en ganska kämpig hemresa, som tog nästan ett dygn dörr till dörr. Först tåg från Nässjö till Stockholm, sedan Arlanda Express, flyg till Zürich och sedan 11 timmars flyg till Johannesburg. Inte så jättekul alla stunder med två 4-åringar. Dessutom blev jag förkyld strax efter hemkomsten till Sydafrika. Jag har ändå tagit mig till jobbet den här veckan, eftersom det varit ganska mycket att ta tag i efter semestern.

Nu är det dock äntligen helg och som en liten bonus är det helgdag på måndag!! Precis vad jag behöver efter första veckan efter semestern! Ett annat plus är att det är ovanligt varmt för årstiden (20-25 soliga grader på dagarna och runt +5 grader på nätterna är rätt ok för att vara vinter) och det fina vädret ska hålla i sig över helgen.

Sommaren i Sverige 2010

Sommaren i Sverige är över denna gång för vår del. I likhet med förra året blev det i huvudsak de tre hållpunkterna för oss Stockholm, Jönköping och Blekinge, Torsö i orankad orning ;). Viktigast var att få tid med familjen och träffa vänner, men några utflykter hann vi med. Tyvärr fanns inte tiden till att träffa alla och inte heller lika länge som man kunde önskat. Eftersom vi delade på oss med avresetider och hemresetider etc. blev tiden tillsammans hela familjen relativt kort, knappt två veckor. Miriam, Noah och Axel avslutade sverigevistelsen med nästan två veckor i Jönköping. De landade i Sydafrika igår förmiddag. Vi hade härliga dagar och ser redan fram emot nästa sommar i Sverige. Eftersom vi nu går mot sommar här i Sydafrika kommer vi snart att uppleva vår femte sommar på två år. Idag hade vi 23 grader och strålande sol (men bara 4 grader i morse). Nedan kommer några bilder från platserna vi besökte i somras.

Oma (mormor) med Tyra och Ivar under en prommenad att kolla in orkidéerna i hagen på Torsö

Stockholm i mitt hjärta...

Mieån i Karlshamn en varm söndagförmiddag. I övrigt helt tomt i stan på gator och torg. En tur med båt ut till kastellet hann vi med.
Torsö, hagen mot V:a Torsö, en varm sommarkväll, kan det bli bättre?

I samband med Margaretas 75 års dag visade vi en bild med familjen Claesson/Zetterlind. För rättvisans skull kommer här årets Zetterlind/Matz/Duvell bild. Denna bild togs i samband med den årliga kusinbilden på trappen.
Jönköping med "bro över sketet vatten" som den kända jönköpingstrion "Tre små grisar" sjunger...

Blogg Award

Vi har fått en Blogg Award av Lindah, http:\\lyxhustru-sydafrika.blogspot.com! Tack Lindah!!

Som tack för utmärkelsen ska vi berätta 7 spännande saker om oss själva och nominera 7 andra bloggar. Vi får återkomma med bloggarna. Här kommer 7 "spännande" saker om oss:

1. Stefan och jag firar 15 årig bröllopsdag den 19 augusti!

2. Vi var gifta nästan 6 år innan Tyra föddes. Vi bodde på Söder i Stockholm, hade världens bästa hund, Zidney, och älskade att resa. Sedan flyttade vi till Jönköping och fick vi 4 barn inom 5 år!

3. Vår livs största överraskning var när vi fick reda på att vi skulle få tvillingar....

4. Stefan har bott i Stockholmstrakten, Jönköping, Oslo och Centurion, Sydafrika. Jag har bott i Göteborg, London, Berlin, Kinshasa (DRC), Tokyo, Bjärred, Stockholm, Jönköping och nu Centurion.

5. Stefan har hälsat på kungen med vänster hand, 2 gånger på samma dag.

6. Hela familjen älskar djur. Tyvärr är Stefan allergisk mot katter, så det har vi inte kunnat ha någon. Vår Zidney var en flatcoated retriever och nu diskuterar vi om vi ska skaffa en flat, schäfer eller maltezer den dagen vi flyttar hem till Sverige igen.

7. Vi vet inte riktigt än när vi flyttar från Sydafrika, men det lutar åt juni 2011. Vart vi flyttar? Ingen aning...

En bra helg

I morgon kommer Miriam, Axel och Noah till Sydafrika så hittills har det varit jag, Tyra och Ivar på plats. Efter en relativt normal vecka i skolan så såg vi fram emot den gångna helgen. I fredags var vi med familjen Wincent och deras vänner på en libanesisk restaurang. I går var det tidig fotbollsturnering på Hatfield Christian School och Ivar spelade för Southdowns College. Det blev en seger tre oavgjorda och en förlust. Ivar spelade både ute och stod i mål i en match där han fick hålla nollan. Eftermiddagen ägnades åt att åka ned till golfklubben och träna lite på att chippa och putta. På kvällen grillade vi.

Idag har vi varit på Gold Reef City, den stora nöjesparken strax söder om Johannesburg tillsammans med familjen Wincent och Tyras klasskompis Kaylee som precis fyllt år. Gold reef city är en gammal gruvort som nu fungerar som kombinerat museum och nöjesfält. Vi koncentrerade oss mest på åkattraktionerna. Innan vi åkte hade jag läst att det skulle kosta 140 rand (140 kr) för vuxen och barn över 12o cm, dvs de som kunde åka de häftigare sakerna. För dessa pengar var alla attraktioner inkluderade utom en gruvvandring som vi inte var intresserade av denna dag. När vi kom dit hade de en drive eftersom det är vinter och inte mer än 22-24 grader på dagarna... Driven innebar att om det var under 18 grader fick man 20 rand i rabatt och om det var under 15 grader fick man 40R i rabatt. När vi kom vid strax före kl 10 stod temperaturen på 15 men vi fick ändå den stora rabatten... 100 rand således istället för 140 R. På fyra personer blir det ändå 160 pengar. För alla åkattraktioner... Jag kan meddela att en timme senare var temperaturen uppe över 20+... Jag har inte varit på Gröna Lund eller Liseberg på ett par år men jag misstänker att man inte klarar sig så billigt undan om man vill åka allt.

Fifa World Cup är över men festen fortsätter...

Stabil Ivar höll nollan i målvaktsdebuten, seger 1-0 över Hatfield CS

Gold Reef City...Papporna Fredrik och Stefan hade inte ringt varandra, men ändå, orangefärgade tröjor, vit tenniströja med Jeans och solglasögon...Detta är Anacondan en berg och -dalbana där man hänger med benen fritt och gör loopar på "utsidan" som på bilden. Ivar är 121cm och fick därför åka...han älskade det och åkte två gånger. Tyra åkte också med. Tyra och Elle
Ivar, Kaylee och Tyra