Lesotho

På vägen hem från Durban passade vi på att göra en övernattning i konungariket Lesotho, som ligger som en enklav i Sydafrika. Det är en av Afrikas minsta länder, med en befolkning på knappt 2 miljoner invånare. Landet är bergigt och besitter en av södra Afrikas enda skidbacke.

Landet ser verkligen helt annorlunda ut än Sydafrika, det var otroligt grönt och kulligt. Människorna försörjer sig i huvudsak på jordbruk, fårskötsel och som gruvarbetare. Det är ett fattigt land, men vi såg nästan inga plåtskjul och många glada människor vinkade efter vägen.

Vi bodde på Maliba Lodge http://www.maliba-lodge.com/, som låg väldigt vackert och utsikten från den stora verandan var helt enastående. Tyvärr drogs helhetsintrycket ner av att maten var i sämsta laget vid detta tillfälle.

Utsikten från verandan ut mot dalgången där lodgen ligger. Nedan lite bilder från Maliba Lodge








Vägen till Lodgen var jättebra ända till de sista 2 km då vägen var växlande bergig, lerig och översvämmad på på grund av det myckna regnandet.

En klassisk Lesotho outfit. Yllefilt, mössa och normalt sett även skaftstövlar i gummi.

Närmaste besinstation


Rikligt med vatten kom ned från bergen bakom varenda buske.

.

På vägen hem (fortfarande i Lesotho) besökte vi ett ställe där det enligt utsaga skulle finnas en fossil eller ett avtryck från en dinosaurie. När vi kom fram visade det sig dock att floden var så fylld av vatten ett det inte gick att "se" avtrycket. Barnen tyckte att det var spännande och Noah lyckades ramla när vi gick över bäcken och blötte ner sig helt. Huruvida om det verkligen var ett dinosauriespår och om nu dinosarna har funnits (Jakob B den du!) fick vi vi inte svar på denna dag heller, men en trevlig upplevelse var det att möta den lokala befolkningen som var otroligt trevliga och vänliga.

Noah innan han ramlade i bäcken och blötte ner sig!

Troligtvis ett spår av en mino och inte en dino

Många barn kom och var intresserade av besöket.

Här skulle fotspåret enligt guiden finnas. När man stoppade ner handen kunde man känna gropar och man fick använda fantasin för att förstå att det var det lända tretåiga spåret.

Tyra och Filip

Axel med en av guiderna

En typisk Lesothohydda med grästak. Detta var det lilla muséum som byborna byggt och där man sålde avtryck från spåret samt lite lokalt hantverk. Här fanns även ett litet bibliotek om dinosaurier bestående av diverse barnböcker och skrifter på en liten hylla. Klart var att byborna var väldigt stolta över sin turistattraktion!