Soweto, South Western Townships

I dag besökte jag tillsammans med ett par andra svenskar Soweto och stadsdelen Kliptown. Jag har tidigare skrivit om ungdomscentret där och den verksamhet som bedrivs. Idag blev det en mer ingående tur med besök i Regina Mundi katolska kyrka, Nelson Mandelas hus, Walter Sisulu Square of Dedication och vandring i stadsdelen Kliptown. Upplevelserna var otroligt blandade med känslan av stolthet men samtidigt besvikelse på myndigheterna och de nuvarande ledarna. Vår guide TK är en otroligt fascinerande person med så mycket integritet och stolthet att det är få människor som man får så mycket respekt för. Han är uppväxt i området och känner så många människor. Jag är övertygad om att vi kommer att mötas snart igen.

.

Dr Nelson Rolihlahla Mandelas hem på Vilakazi street, Soweto. Arkitekturen är enligt "Matchbox" modellen

Helen Suzman, Judisk antiapartheidaktivist, en av de få i opposition mot appartheid i parlamentet. En frekvent besökare till Mandela på Robben Island.

.

TK och Annika

Många platser i Soweto är förklarade "Heretage Sites" Här ett minnesmonument vid Hector Pietersens Memorial

.

Walter Sisulu, drivkraften bakom "The Freedom Charter"

En mor med sina två barn som satt utanför sitt hus

Den lokala närbutiken var stängd denna dag.

Trots att det råder enkla förhållanden är renlighet A och O

Vatten är en nödvändighet och grunden till ett bättre liv

En otroligt söt flicka på SKY ungdomscenter, hur ser hennes framtid ut?

När inte orden räcker till använder man konsten som uttrycksmedel

En av många lokala frukthandlare

Mpumalanga November Tour, opus 2

Ibland skäms man och det gjorde jag i lördags... Jag har varit vid de "tre rondawels" ett par-tre gånger nu, se bilder från för två veckor sedan. Vid parkeringsplatsen leder det en cementerad stig ner till en fantastisk utsiksplats mot den enorma och fantastiskt vackra dalgången och utsikten mot de tre hyddorna på andra sidan kanjonen. I fredags när jag var där såg jag att några gick i väg lite åt ett annat håll och jag insåg helt plötsligt till min fasa att det fanns en cementerad gång till... Förstå den ångest jag känner mot min familj och familjerna Bergengren, Granath och Pflug-Hess. Förlåt mig för att jag inte visste. Förlåt mig för att ni missade den utsikt ni ser på bilden ovanför. Jag har sällan skämts på en så vacker plats någonsin innan. Om jag någon gång bestämmer mig för att bli guide, påminn mig om detta fatala misstag.

Resan var annars i stort en kopia av vad vi gjorde för två veckor sedan, med ett stort undantag. Nu har regnet kommit och buskar och träd i Krugerparkrn gör det betydligare svårare att se djuren och eftersom det finns vatten i andra områden än efter floderna så innebär det att djuren väljer att gå undan. På två hela dagar såg vi inte ett enda kattdjur. Naturligtvis en stor bsvikelse för mina svärföräldrar och svåger. Nu finns det vissa saker som räddar upp det hela, föutom utsikten vid Blyde River Canyon så är det såå trevligt att få komma till Seringa Lodge igen. Min svärfar och Axel bestämde sig för att flytta dit, och jag skulle själv inte säga nej. Annars såg vi en mängd andra djur så man är aldrig lottlös och när vi lunchade kom em apa med unge på magen och stal svärmors påse med Cachewnötter.

I morgon kommer jag Christian, och några till att åka till Soweto, South Western Township.

Vackra Berin Falls i Blyde River-området.

Huvudgatan i Lydenburg på väg genom vackra landskap i Mpumalanga

Börje kollar in de lokala hantverkarna.

En ung elefanthane som inte var överförtjust av vår närvaro

Southern Ground Hornbill med en nyfångad liten orm av ickegiftig karraktär. (inte Southern yellow billed hornbill, Jakob B...)

Apan som stal Marthas Cachewnötter

Utanför Krugerparken är det vackra omgivningar men tätt befolkat.

Grattis på Fars dag!

Glad farsdag Pappa!!!
Hoppas att du kommer ha en bra farsdag i Kruger Parken ,ditt favorit ställe!!!Hoppas att ni ser många djur och the big 5!!!hoppas du gilade din tröja!
masor av kramar från Tyra och Ivar!!

Ännu en jobbig helg i Afrika

Stefan och jag brukar ofta skämtsamt säga "ännu en jobbig dag i Afrika" när vi i slutet på en dag sitter ute på verandan och inser att vi har det väldigt bra här! Vädret, allt vi gör, all tid vi har för familjen osv.

Den gångna helgen har varit innehållsrik. Det började i fredags med att vi hade "year end function" på jobbet. I Sverige brukar julfesterna ligga i december, men eftersom december-januari är den stora semesterperioden (skollorna slutar den 3/12), så sker dessa fester i mitten/slutet på november istället. På mitt företag ordnas dessa year end functions avdelningsvis, så det var mitt ansvar att ordna ekonomiavdelningens "function". Vi började redan vid 10-tiden på fredagen med brainstorming om vad vi kunde göra bättre på ekonomiavdelningen. Till lunch åkte vi till shoppingcentrat Menlyn, där vi spelade bowling och åt en lättare lunch. På kvällen anslöt respektive till middagen. Middagen blev lång och matrik. Ibland är det helt otroligt vilka portioner de serverar på restaurangerna här i Sydafrika, och i fredags tog de i lite extra.

Igår åkte Stefan till Seringa med med mina föräldrar, bror och Noah & Axel. Det är ju hela 2 veckor sedan han var där sist, men han har svårt att hålla sig därifrån. Hoppas att de får en toppenvistelse och att de får se mycket i Krugerparken!

Tyra, Ivar och jag har inte direkt tagit det lugnt sedan resten av familjen åkte iväg. Igår hann vi med 2 fester, en inflyttningsfest och en 100-årsfest. Båda mycket trevliga!! Idag är vi ganska trötta (och lite fortfarande lite förkylda), så idag ska vi bara ta det lugnt, bada i poolen, hyra lite filmer, kanske ta en promenad när det blir svalare i eftermiddag.

En inte ovanlig sväng i Pretoria

Idag blev det den lilla Pretoria turen med Sammy Marks Museum och Vortrekker Monumentet. Sammy Marks är den välbevarade herrgården efter industrimagnaten med samma namn. Ett intakt hus med 48 rum väl värt att besökas. Vortrekker Monumentet är en fantastisk byggnad med tveksam betydelse eftersom det är till åminnelse av de första vita som intog landet. För många svarta är det en stor koloss och en symbol för de dåliga tiderna under apartheid och innan dess. Vädrets makter var med oss och det var en behaglig dag. Lite stressigt på dagarna är det nu eftersom Tyra och Ivar slutar kl 13.00 fram till läsårets slut i början av december. När vi kom hem blev det bad innan vi åt svärmors goda Spetzler, den tyska nudelrätten...

Kolossen som ser ut som Jaokim von Ankas pengabinge

Svåger Christian intar sin andra frukost...

Axel och Noah gladdes åt sina nya simkostymer och visade glatt upp sommarens "strandmode"

Släktbesök vid Union Buildings

Igår morse landade mina föräldrar och bror, Christian, här i Sydafrika. För Christian är det första besöket hos oss (men inte första besöket i Sydafrika) och för mina föräldrar är det andra besöket hos oss. De var här en månad förra året vid ungefär samma tid. Christian kommer att stanna 2 veckor, så under de kommande veckorna ska det hinnas med besök till Krugerparken och Kapstaden. Sedan stannar mina föräldrar ytterligare 2 veckor.

Igår var resenärerna ganska trötta efter den långa flygresan, men idag åkte de på en sightseeingtur till Pretoria. Stefan passade även på att hämta Noah och Axels nya pass på Ambassaden. De två översta bilderna är tagna från Union Buildings.

Christian med Pretoria Skyline

Gatuförsäljning

Mormor, eller Oma som barnen säger (Oma är tyska för mormor/farmor) fyndar, idag blev det ett armband och en liten krokodil (i sten).

Diwali - Ljusets högtid

I fredags kväll hade vi förmånen att vara inbjudna till Ivars klasskompis familj och fira Diwali. Diwali är en av de största hinduiska högtiderna och kallas även ljusets högtid. På Diwali samlas släkt och vänner för att tända ljus utom- och inomhus, äta gott och njuta av fyrverkerier.

Ivars kompis, Shaanten, och hans familj bor väldigt nära oss och vi visste inte riktigt vad som väntade oss eller vilka som var bjudna på festen. När vi kom dit, var värdinnan, hennes mor och syster fullt upptagna med att laga mat. De hade förberett kvällens fest i 3 dagar och vi bjöds på den ena indiska munsbiten efter den andra. Allting såg mycket frestande ut och barnen ville smaka på allt, men en hel del var i starkaste laget för dem. Det hela slutade med att Stefan och jag åt upp det barnen hade smakat på... När vi skulle sätta oss och äta huvudrätten, en jättegod Briyani, var vi båda ganska mätta. Efter maten serverades glass och massor med hembakta småkakor. Allting var otroligt gott, enda problemet var att vi var så mätta!

Det var en mycket trevlig kväll och vi har lovat att bjuda familjen på en svensk afton när vi har kommit tillbaka från vår julresa till Sverige. Undrar om de kommer att gilla våra svenska delikatesser lika mycket som vi gillade deras?

Seringa Lodge med omgivningar

Seringa Lodge ligger i White River strax norr om Nelspruit. Det är en av våra favoriter i Sydafrika och vi har redan varit där ett flertal gånger. Läget är idealiskt inte minst om man ska till Krugerparken på safari, med lagom avstånd från Pretoria och Johannesburg. Stället drivs av Cecilia och Roger Briggs. De är inte bara supertrevliga utan kompletterar varandra perfekt. Cecilia är otroligt duktig på att laga mat och utbildad kock. Roger är Ranger, vildmarksguide, och har en fantastiskt bra känsla för att hitta djur och är otroligt kunnig på området. Båda har de erfarenhet från flera olika länder inom sina respektive områden. Bäst är att läsa deras fina hemsida som också finns som länk i högerkanten. http://www.seringalodge.com/s-home.htm Man längtar hela tiden tillbaka dit, men nu dröjer det hela en och en halv vecka innan jag får komma tillbaka ;-).

White River är även en bra utgångspunkt för en mängd andra aktiviteter. I närheten finns Blyde River Canyon som vi tidigare skrivit om. Där har vi inte ännu hunnit utforska mer än en bråkdel av vad området har att erbjuda , såsom vackra vattenfall, bada i forsar med mycket mera. I området finns även grottor och marknader med hantverk samt golfbanor för den som är intresserad. Området i sig är verkligen värt att besöka. Naturen är storslagen med vackra vyer och Bergsformationer. Inte minst är klimatet behagligt och lite svalare än vad det kan vara i varma (heta) Krugerparken.

Vi med familjen Bergengren och Cecilia på verandanMycket av den maten som lagas på Seringa innehåller egna "råvaror" från trädgården Väninnorna Malin och Miriam på en av restaurangerna i Casterbridge i Whiteriver en mysig och annorlunda marknad/köpcentrum i White River.

Två bilder från Burkes Luck, gigantiska jättegryt, Blyde River Canyon

Posering fråmför de "tre Roundavels", Blyde River Canyon

Hantverksförsäljning finns på flera platser i området

Dvarf Flat Lizzard i Blyd River Canyon, samma som häromdagen fast från en annan vinkel.

/Stefan

Mycket att smälta

Nu på morgonen körde jag familjen Bergengren till flygplatsen för vidare färd mot vackra Kapstaden och Hermanus. Att blogga om det som händer kan ibland vara lite kluvet. Dels för att då man har något att skriva om är det inte säkert att man har tid, och dels när man har tid har man inte alltid något att skriva om. En av de otroligt roliga sakerna att skriva om är alla besök vi har haft. Det har varit otroligt roligt och kul att så många har varit hos oss. Det gör att man delar upplevelserna med flera. I likhet med våra tidigare besök kan jag konstatera att trots avstånden mellan Sverige och Sydafrika kommer man varandra närmare när man umgås under sådana former och banden stärks.

Ja, helgen som gick var händelserik och vi hade en otrolig tur på safarin. Efter många turer och timmar i bil vet jag vad jag talar om. Förmiddagen var unik i sitt slag. Strax efter att vi lämnat lejonhonan med de små ungarna, som jag tidigare berättade om, hörde vi talas om att det fanns en Gepard (Cheetah) i närheten av där vi befann oss. När vi kom fram till platsen fick vi se en jättefin Gepardhanne som gick och nosade och spanade runt. Geparden som är världens snabbaste landdjur är otroligt smäcker och graziös. Men förmiddagen var inte slut utan efter ett tag fick vi tipset om att det vid ett veckogammalt kadaver av en giraff fanns en lejonhane som gick och smååt. Stanken visade sig vara på gränsen till outhärdig men situationen gjorde att vi stod ut och hanen var imponerande med sin stora man. För den som varit på safari och vet att det kan vara svårt att se djur vet att man också kan lämna parken rejält besviken, men inte denna förmiddag. Nästa djur vi såg är också ett av de svåraste djuren att hitta på grund av de är nattdjur och normalt mycket skygga. Men helt plötsligt var det stopp på vägen och vi förstod att det var något speciellt på gång. Leoparden låg uppe i trädet och sov obehindrat av den stora mängd bilar som började samlas. Lite grenar var i vägen för att man skulle kunna få en helt klar bild men oavsett detta är det alltid en upprymd känsla av att se en Leopard och vi hade sett "The BIG 5" och Gepard på samma förmiddag. Vid det här laget trodde vi att dagen var avklarad och klockan var då knappt 12.30, men ack vad vi bedrog oss. Än en gång fick vi hjälp av radion och beskedet om att det låg ett lejon i ett träd någon kilometer längre fram, vilket är relativt ovanligt. Just när vi närmade oss den angivna platsen hoppade lejonet ner och börjar snabbt att forcera framåt. Det visade sig snart att det rörde sig om fler lejon i området som nu också började att löpa framåt. Vi fick då bevittna hur ett av lejonen bet tag på en stackars impalaantilop, som slår i sidan på en annan bil framför oss och som sakta rullar vid sidan om jakten. Lejonet la ner sitt byte ett 10 tal meter in från vägen och inom loppet av 30 sekunder hade en flock på 8 lejon lagt sig i cirkel runt sitt byte och de slet den i stycken. På minder än 10 minuter hade de sedan ätit antilopen och Noah snart 5 år utbrast " De dumma lejonen äter mitt favvisdjur!!!" och den anddräktiga spänningen bröte och vi brast ut i skratt. Efter lunch skymtade vi sedan hur en Fläckig hyena släpade bort ett Vårtsvin: Hyenan äter normalt sett inte bara as efter andra djurs byten, utan de jagar även själv till viss del. Innan regnet bröt ut på seneftermiddagen hamnade vi mitt i en stor flock med Afrikanska bufflar. Buffeln är en av de "stora" och är kända för att kunna vara rejält aggressiva. En hane kom fram till vår bil och tittade på oss. Sedan gjorde han något så ovanligt som att börja klia sig mot bilen och buffa på den. Roger som har lång erfarenhet av vilmarkslivet i afrika förklarar att han inte tidigare varit med om något liknande. Att få uppleva något liknande igen är högst osannolikt men jag älskar närheten till djuren och miljön och ingen tur är den andra lik så jag kommer säkert tillbaka, faktiskt redan om en och en halv vecka...

Geparden som kan springa upp till 116 km/tim

Inget kycklingben precis...

Visst var det något på gång...

Leoparden som har sin dagsvila

Samling för lunch, allt som allt 8 lejon huvudet på impalan ser ni till bland lejonen...

Även de yngsta får del av bytetEm Silkesapa som diar sin lilla

Ivar vaknade upp lagom för att möta en buffel rakt i ansiktet...

En som bufflar på bilen
Bush bock, en ståtlig hane
Jakobs kaffe

Tyra och Klara plåtar giraffer

Två mot en är fegt... Elephants v.s. Rinho