Lite turistande i bergen m.m.

I fredags blev det turistande i bergen. Vi hade besökt området tidigare, men med hopp om bättre väder, gav vi oss iväg mot Blyde River Canyon. Det började hyggligt och vi besökte den gamla guldgrävarbyn Pilgrim's Rest. Det är idag en riktig turisthåla. Till skillnad från High Chaparal, så är dock detta "the real thing" och ett trevligt stopp med afrikanskt hantverk men inte mer. Priserna tror jag ligger lite över vad man kan få på andra ställen. Efter det åkte vi vidare för ett traditionsenligt stopp på Harries Pancake, minns ni Granather? Denna gång var det dock inte någon tysk gruppresa utan det var vi som stod för det tyska inslaget med våra gäster. Efter att förvånansvärt fort intagit vår lunch bar det sedan iväg mot de olika naturattraktionerna norr om Graskop i Blyde River Canyon. Tyvärr började vädret även denna gång att hinna ikapp oss och de omtalade fantastiska vyerna omslöts av tunga regnmoln. Ett av målen denna gång var God´s Window, en vacker utsiktspunkt, men strax innan vi kom dit möttes vi av en molnvägg, precis som förra gången. Vi hann dock se Burkes Luck, Three Roundavelds och the Pinnacle, innan vi fortsatte hemåt till White River, där vi bodde på Seringa.

.

Obligatoriskt gruppfoto i Pilgrims Rest

Pilgrims Rest, idag med ett litet bilmuseum

Vi närmar oss Gods Window, som denna dag inte bara var stängt utan även rullgardinen neddragen...

I lördags blev det ytterligare en tur till Krugerparken, nu med Roger Briggs som guide. Vi har åkt på safari med honom vid flera tillfällen tidigare och förväntningarna var höga. Men i likhet med försöket två dagar tidigare var hela Krugerparken tömt på djur. Det skall alla veta, att åka på safari innebär inte att det finns någon Djurgaranti. I bilen finns det tillgång på radio, men den var i likhet med parken helt död. När vi då till lunch deppade över att vi inte sett så många djur började vi fundera på om detta kunde vara sant. Roger försökte peppa oss och sa att det kan vända på ett kick, men vi tvivlade starkt. Efter lunchen skulle vi tanka på en av camperna inne i parken. Tyvärr missade vi detta och var tvungna att vända tillbaka. Det var då Roger fick höra att en leopard hade setts och vi satte full fart. Leoparden är den svåraste att se av de "Big 5". Vi kom precis fram till platsen där leoparden setts och hann få en glimt av den innan den försvann in bland buskarna. Tyvärr blev fotot därefter. Verkligen nöjda med att sett en av katterna gav vi oss i väg mot Gaten och ut från parken eftersom det började bli sen eftermiddag. Vi hade då inte sett något lejon på två och en halv dag... På huvudvägen ser vi då plötsligt en hane komma ut från bushen. Han var seg och strosade fram och tittar på de bilar som just kom och stannade in. Då väljer han att helt plötsligt att lägga sig på vägen och visa att "här är det jag som bestämmer" Inte bara King of the jungle utan även King of the road. Under cirka 5-10 minuter ligger han där medan bilarna samlas bakom oss och det blir kö. Han reser på sig går en bit och lägger sig igen, innan han väljer att lunka in i bushen och han är bota. Tillfälligheter javisst, men det är tjusningen med att åka på safari...inget är givet, spänningen ligger i överraskningsmomentet.

En av safaribilarna i parken vid en utsiktspunkt

Ivar med en Kameleont som Roger räddade från att bli överkörd av bilarna. De kan titta både framåt och bakåt samtidigt med varsitt öga och de kan sträcka ut sin tunga blixtsnabbt cirka 1-1,5 gånger sin egen kroppslängd.

En Bush bock poserar

Svåra att se, men här går den leoparden..

King of the Road? Lejonet hade nyligen ätit vilket förklarade att den var så seg och däst, det syntes tydligt på magen som var rejält svullen.